Den svenska säkerhetspolitiken har genomgått stora förändringar sedan Kalla kriget. Den tidigare inriktningen av alliansfrihet och neutralitet har ersatts av en solidaritetspolitik. Syftet med uppsatsen är att undersöka om synen på användning av det militära maktmedlet har förändrats i takt med den säkerhetspolitiska omställningen.Uppsatsen antar karaktären av en innehållsanalys, med utgångspunkt i den strategiska hierarkin och fyra konstruerade jämförelsedimensioner: mål, medel, metoder och hot. Två försvarspropositioner analyseras, från år 1982 och år 2008. Undersökningen visar att både hotbild och den förändrade säkerhetspolitiska inriktningen har medfört en förändrad syn på det militära maktmedlet. Försvarsmaktens exklusivitet för användning i krig har minskat, till förmån för funktionen som krishanteringsinstrument i samverkan med andra maktmedel..

Under det Kalla kriget var en av huvudanledningarna till dimensioneringen av och uppträdandet hos det militära försvaret att det skulle verka avskräckande för en eventuell angripare. Trots ett betydligt mindre försvar idag än under det Kalla kriget, kvarstår fortfarande målet för de väpnade styrkorna att skapa avskräckning. Hur kan det komma sig att det anses möjligt att åstadkomma samma effekt fast med betydligt färre resurser idag i jämförelse med då?Syftet med denna uppsats är att undersöka om dagens syn på avskräckning skiljer sig från den som existerade under det Kalla kriget, vilket i så fall skulle kunna bidra till att förklara den ovanstående problemformuleringen. Undersökningen har genomförts i form av en jämförande fallstudie med hjälp av kvalitativ textanalys.

Uppsatsen bearbetar Kalla kriget i både världen, Sverige och Norrbotten samt den svenska regeringens utrikespolitik under efterkrigstiden. I studien nämns vidare vilken roll Luleälvdalslinjen samt Victoriafortet hade i den svenska försvarsplaneringen. I uppsatsen presenteras bland annat inledningen på det Kalla kriget som skedde i och med toppmötet på Jalta, samt USA:s lansering av Trumandoktrinen och Marshallplanen år 1947, Koreakriget år 1950, Suezkrisen 1956, Kubakrisen 1959 och Vietnamkriget 1959-75, intriger som är en central del av Kalla krigets historia. En övervägande orsak till vårt ämnesval var att vi ville undersöka varför den internationella spänningen mellan öst och väst kunde pågå under så pass lång tid såsom 46 år, intressant var dessutom att fördjupa sig i hur de globala oroligheterna påverkade resten av världen, Sverige och norrbotten. I uppsatsen undersöker vi även den svenska regeringens agerande under kalla krigets tid (år 1945-1991), då vi anser att detta är av vikt för att få en inblick i de känsliga politiska förhållanden som rådde i både Sverige och världen under denna tidsperiod.

The similarity between the Russian and the Indian, in a Cold War context, may be ambiguous considering the ethnic-social variables and the period in time from where the Indians relate. However, by analyzing these, as well as other, characters in the exhibition of movies, we could learn something about the ideology of the time from which the movies derive.This study examines ideology and movies in the Cold War era and concludes that the Indian, for example, may be representing the values of the common public enemy, originating from the Cold War ideology. The movies examined, regardless of influence of distinct Cold War themes or lack of such themes, carry attributes that give evidence of typical Cold War ideology. The fear of communism and common enemies connected to a Cold War context, the thought of America as the land of the free ? with the horizon in the ending of the movies as metaphoric to freedom ? and the moral rhetoric that connects to the American thought of a duty as a global savior, are all signs of the Cold War ideology.Even though the messages are somewhat clearer and more distinct in the movies with Cold War motifs, the fact that ideology is projected through other movies as well should be considered essential for the continuing study of movies as cultural artefacts..

Denna uppsats behandlar hur aktörerna under det Kalla kriget framställts, och framställs, i historieläroböcker för gymnasiet från 1960-talet fram till idag. Syftet med undersökningen är att behandla hur aktörerna i Kalla kriget framställs. Det vill säga vilka som ses som aktiva i form av aktörerna öst och väst samt vilka attribut som tillskrivs de olika aktörerna i de olika läroböckerna över tid. Efter attribut delas sedan aktörerna in i tre teman; den onde, den gode, den osynlige. Det är också uppsatsens syfte att redovisa hur mycket plats som ges åt Kalla kriget i läroböckerna.

Under det Kalla kriget var en av huvudanledningarna till dimensioneringen av och uppträdandet hos det militära försvaret att det skulle verka avskräckande för en eventuell angripare. Trots ett betydligt mindre försvar idag än under det Kalla kriget, kvarstår fortfarande målet för de väpnade styrkorna att skapa avskräckning. Hur kan det komma sig att det anses möjligt att åstadkomma samma effekt fast med betydligt färre resurser idag i jämförelse med då?Syftet med denna uppsats är att undersöka om dagens syn på avskräckning skiljer sig från den som existerade under det Kalla kriget, vilket i så fall skulle kunna bidra till att förklara den ovanstående problemformuleringen. Undersökningen har genomförts i form av en jämförande fallstudie med hjälp av kvalitativ textanalys.

Denna uppsats syftade i att undersöka en civilförsvarsanläggning lokaliserad i Arlaberget utanför Köping genom en studie på lokal nivå. För att placera den lokala undersökning i ett större sammanhang presenterades först en sammanställning av de nationella försvarssatsningar som ägde rum i Sverige under det Kalla kriget i uppsatsen. Satsningar inom både det civila och militära försvaret presenterades i denna redogörelse. Denna redogörelse visar att omfattande satsningar gjordes på det civila och militära försvaret, satsningar som kan förstås utifrån tankar om folkhemmet.Ett antal frågor formulerades för att undersöka den lokala civilförsvarsanläggningen i Köping. Uppsatsen kommer fram till att Arla bergskyddsrum byggdes i Köping som en del i en större nationell process, liknande anläggningar byggdes i hela Sverige, även om det fanns vissa lokala motiv som verkade extra motiverande bakom byggandet av Arlaanläggningen.

År 1980 startade Iran-Irak kriget som pågick i åtta år. Kriget utspelade sig mellan två starka makter i Mellanöstern. Jag har undersökt varför kriget kunde pågå så länge och koncentrerat mig på medlingens roll i att avsluta en konflikt.Under arbetet har jag diskuterat tre anledningar till varför medlingsförsöken i Iran-Irak kriget misslyckades. FN:s svaga handlingar, de konservativa mullornas utnyttjande av kriget och slutligen supermakternas ingripande i kriget är de orsaker jag funnit som svar. För att analysera konflikten och komma fram till mitt resultat har jag använt mig av teorier om medling.Resultatet i arbetet kan användas för att ge en inblick och förklaring till dagsläget i Iran och Irak och Mellanöstern i stort.

Syftet med denna studie var att komma till insikt, dels om hur kriget mot terrorismen har präglat diskursen kring det rättfärdiga kriget med dess särskilt utmärkande preventiva krigföring, och dels om huruvida begreppet "illegal kombattant" kan betraktas som legalt eller inte. Denna studie visar hur krigskonceptet har blivit alltmer diffust sedan det Kalla kriget och hur attackerna gentemot USA den elfte september 2001 innebar en brytpunkt gällande diskussionerna kring rättfärdig krigföring. Studien visar också att begreppet "illegal kombattant", med dess preventiva syfte, tillvisso skulle kunna betraktas som legitimt i kontext till omfattningen av ovan nämnda attacker men att dess innebörd inte kan betraktas som legalt i vare sig nationell eller internationell bemärkelse. Jag har kommit till denna insikt genom att identifiera en diskursiv företeelse och lyfta fram dess legalitets- och legitimitetsaspekter och genom att identifiera en juridisk företeelse och lyfta fram syftet med dess innebörd med fokus främst på dess legalitetsaspekter. Med en diskursanalys har jag undersökt talet om det rättfärdiga kriget efter den elfte september, och genom en juridisk analys har jag prövat begreppet "illegal kombattant" gentemot nationell och internationell rätt.

Filmmediet idag är den mest populära formen av masskultur. Med sin världstäckande genomslagskraft och sitt stereotypa porträtterande av verklighet, påverkar filmen världsåskådningen för människor runtom i världen. Ett brinnande ämne i amerikansk film har alltid varit Ryssland, på grund av de politiska motsättningarna och den historiska rivaliteten med USA. Studiens syfte är att undersöka hur Ryssland porträtteras i amerikanska filmer från perioden för presidenterna Dmitrij Medvedevs respektive Barack Obamas första mandatperiod. Frågeställningen för uppsatsen är: hur ser stereotypa föreställningar om Ryssland ut i amerikansk film 2008-2011? Trettiotal filmer med ryska motiv valdes ut för undersökningen och analyserades utifrån de visuella och sociala aspekterna.

The aim with this essay is to compare strong girls in classic and modern literature and see how the differences in expectations on these girls are reflected in literature. This study is done with the aid of historical, feminist and new criticism..

Det Kalla krigets slut har medfört förändringar i svensk säkerhetspolitik. Sedan mitten på 1990-talet har en vidgning av begreppet säkerhet skett i politiken och dagens kris i Ukraina gör ämnet högaktuellt. Med hjälp av Köpenhamnsskolans teori och det vidgade säkerhetsbegreppet besvarar uppsatsen frågan om hot mot Sverige och vår säkerhet påverkas av krig och konflikter. Uppsatsens bidrag till forskningen kring säkerhetspolitik kommer genom en fallstudie att utröna hur svenska politiker använder händelser i vår omvärld för att förändra hotbilden mot Sverige och vår säkerhetspolitik. Detta görs genom en studie med kriget i Georgien 2008 som händelse. En innehållsanalys av offentligt tryck före kriget jämförs med uttalanden under kriget och detta jämförs sedan med offentligt tryck som utkommit efter kriget i ett försök att hitta förändringar i de hot som aktörerna uttalar.Slutsatserna innefattar en relativt homogen bild av hot mot Sverige och svensk säkerhet vilket även gäller åtgärder mot dessa hot.

1957 sände sovjetunionen upp den första satelliten av dom 27 i nulägets existerande satelliter som an-vänds för inom GPS. Senare under Kalla kriget så påskyndades finansieringen av GPS och fler satelliter tillverkades för att kunna ge bättre och mer exakt position.I dagsläge används GPSen för allt inom tjänstearbete och fritid, från flygplan för att hålla koll på kursen till hobby sport som Geocaching..

Detta arbete syftar till att utreda hur svenska infanterireglementen har förändrats från det Kalla krigets invasionsförsvar till dagens moderna insatsförsvar, men också påvisa likheter mellan dessa.Uppsatsen utgår från två reglementen, Infanterireglemente Skyttebataljon 1974 och Markstridsreglemente 6: Manöverbataljon Förhandsutgåva 4 2012, som jämförs med ett analytiskt ramverk konstruerad av utvecklade och operationaliserade delar av de sex grundläggande förmågorna.Uppsatsen visar att det föreligger skillnader i synen på nyttjande av indirekt metod för att besegra motståndaren, samt nyttjandet av uppdragstaktik. Likheter finns i form av beskrivningen av fördröjningsstrid och nyttjandet av indirekt eld..

Denna undersökning har syftat till att testa om varma/kalla färger kan påverka uppfattningen av en karaktärs uttryck när de används på karaktärskoncept. Undersök-ningen bygger på tidigare forskning om hur färg uppfattas och vilka intryck kalla/varma färger ger..